torsdag 17 september 2015

Färdigflyttad

Så. Blogguppehållet tog längre än vad jag hade räknat med, men från och med idag har jag en internetuppkoppling hemma. Det står fortfarande kartonger längs väggarna, men långsamt börjar nya lägenheten kännas som min egen.

Det har varit en underlig känsla att flytta och samtidigt läsa dagliga rapporter om de människor som kämpar sig fram mot Europa på jakt efter tryggheten. Allt det där småttiga det är så lätt att irritera sig på blir till ingenting. De många luftmadrassnätterna innan min säng levererades till exempel. Sällan blir man väl så påmind om hur gott ställt man har det när man kan tycka att en bädd i en torr och varm lägenhet kan vara en uppoffring. Och ensamheten som oundvikligen infinner sig de första dagarna på ett nytt ställe, vad är den jämfört med att inte vara välkommen någonstans?

Nu är inte den här bloggen en plats där jag vill dryfta världspolitik. Det finns det andra arenor till. Men på något litet sätt vill jag ändå låta omvärlden få plats här, för vad ska man med litteraturen till om den inte tar oss med till andra verkligheter?

I all sin obetydlighet tänkte jag därför ha Syrien-tema på min höstläsning. Inte för att jag tror att det nödvändigtvis gör nytta för någon annan, men för att det gör nytta för mig. Jag vet helt enkelt för lite om detta hörn av världen.

I min lokala bokhandel har jag därför inhandlat en bok av Rafik Schami. Det är egentligen fusk, för även om han är född i Syrien har han levt nästan hela sitt vuxna liv i Tyskland. Men hans roman Nattens berättare gjorde stort intryck på mig som ung (några av mina tidigaste skrivförsök var väääldigt nära plagiat av den, kan jag säga). Denna gång blir det Kalligrafens hemlighet (Das Geheimnis des Kalligraphen) som utspelar sig i Damaskus 1957.

Andra tips på böcker mottages tacksamt.

måndag 20 juli 2015

Kontraktsläsning

Alltså jag har inte riktigt tid att skriva ett välformulerat inlägg, men jag vill ändå berätta om mitt första möte med min soon-to-be hyresvärdinna, en tysk tant i sjuttioårsåldern som älskar svenska kungafamiljen. Hon blev mycket förtjust när hon förstod att jag kom från Sverige och drog samtliga rojalistiska anekdoter hon hade på lager. Dessutom insisterade hon på att låna ut en bok om drottning Desideria (gift med Karl XIV Johan). Jag försökte avböja lite fint, men hon ville inte lyssna på det örat, så jag fick släpa med mig boken hem och i augusti får jag ta med den i flytten tillbaka. Däremellan måste jag läsa den tror jag, eftersom den överlämnades med orden “om ni inte lämnar tillbaka den får ni ingen nyckel till lägenheten”. Hm.

Så att.

Jo.

Sommarläsningen är fixad.

söndag 5 juli 2015

Att inreda en skrivlya

Puh, puh, puh. Kombinationen centraleuropeisk värmebölja och  flyttförberedelser har inte varit så gynnsam för vare sig skrivande eller bloggande…

Den här flytten är inte mitt eget val (flyttar p.g.a. jobbet), men en jättebra sak som den för med sig är att jag kommer få mer plats på nya stället. Så mycket plats att jag får ett separat arbetsrum! I min nuvarande lägenhet har jag inte rum för ett riktigt skrivbord ens (skriver detta från köksbordet), men nu kommer jag till och med kunna stänga om mig. Känns ofattbart lyxigt.

Nu funderar jag därför på bästa sättet att inreda mitt lilla skrivkrypin för maximal effekt. Skrivbord och stol så klart, men sedan? Jag vill inte ha för mycket saker som distraherar, men en inspirerande bild på väggen vore på sin plats. Och ett separat tangentbord till min bärbara dator för hållningens skull.

Vad underlättar ert skrivande?

fredag 19 juni 2015

Bokhandelssafari

Idag skriver Liv om hur vi borde masa oss till bokhandeln istället för att beställa böcker på nätet (här). Jag kan inte annat än hålla med, även om jag tycker att en nätköpt bok är bättre än ingen alls. En stad utan en välsorterad bokhandel är en samling hus och inget mer. Use it or lose it, som det heter.

I samma anda skulle jag vilja tipsa om ett litet fritidsnöje jag ägnar mig åt, nämligen bokhandelssafari. Konceptet är enkelt. När jag reser till en ny stad letar jag upp en trevlig bokhandel och gör en utflykt dit. För lite större städer finns det ofta listor och recensioner på nätet om man vill läsa på i förväg. Dessa små exkursioner har lett till många av mina finaste resminnen och dessutom är böckerna trevliga souvenirer i hyllan.

Här är några av mina favoriter:

Edinburgh Bookshop, Edinburgh, Skottland
Inköpt bok: The Prime of Miss Jean Brodie av Muriel Spark
Jag frågade efter en bok med lokalanknytning och fick veta att Sparks klassiker baserades på skolan om hörnet. Det blir inte bättre än så.

Kemptown Bookshop, Brighton, England
Inköpt bok: Longitude av Dava Sobel
Sober bokhandel i färgglada Brightons färggladaste distrikt. Besöket kan med fördel följas av en promenad längs stranden tillbaka in till centrum.

Seminary Co-op Bookstore, Chicago, USA
Inköpt bok: Ella Minnow Pea av Mark Dunn
Också inköpt: The Land of Invented Languages av Arika Okrent
Helt outstanding bokhandel för den mer facklitterärt lagde. Jag vill tillbaka till Chicago enbart för att få besöka den igen.

Sverige/Norden har jag tyvärr sämre koll på. Tips är mycket välkomna.

lördag 13 juni 2015

Det skrivs!

Jag känner att jag är på väg någonstans med den här berättelsen. Just nu är det väldigt dålig, platt text, men mitt mål är inte att det här utkastet ska bli bra, utan att det ska bli färdigt.

Som jag nämnt förut försöker jag mig på att skriva mer strukturerat och inte fastna någonstans på vägen, så som skett så ofta förr. Innan jag påbörjade det här utkastet skrev jag därför ner 189 punkter (=händelser) som jag ville ha med i mitt manus. Mitt mål nu är omsätta denna lista i löpande text, eftersom det är svårt att veta hur väl de där punkterna fungerar på riktigt. Vissa punkter kan avhandlas i en mening, andra kräver 300 ord eller mer.

Så långt har jag hunnit med 52 punkter och det verkar som att hela utkastet kommer att nå mycket måttliga 25000 ord. Längden bekymrar mig dock inte, eftersom jag vill använda det här utkastet till att fundera över logiken i det som sker. Är den här personens reaktion rimlig? Hur svårt skulle det här vara på riktigt?

Under arbetets gång lägger jag in kommentarer i texten om vad som inte funkar och vad som behöver broderas ut mer för att bli trovärdigt. Tanken är att jag sedan ska arbeta fram en bättre punktlista, som ligger ganska nära den slutgiltiga händelseutvecklingen. Den tänker jag sedan använda till utkast två, där jag behöver fokusera mer på hur jag skriver, d.v.s. dialog, gestaltning, berättarröst etc. För tillfället provar jag tonläge hej vilt utan att bry mig om kontinuitet.

Är detta mirakelmetoden som kommer att leda till ett färdigt och fantastiskt manus? Det återstår att se. Men jag noterar att jag skriver och det i sig måste ses som gott.

Trevlig helg!

Svensk historia av Olle Larsson och Andreas Marklund

Som jag har längtat efter en sådan här bok! Sveriges historia från 1500-talet till nutid, rätt upp och ner, komprimerat till 400 sidor. Av nödvändighet blir det så klart lite hattigt, eftersom ämnen som kunde utgöra basen för hela böcker ska avhandlas i ett futtigt stycke var. Samtidigt finns det en poäng med att trycka in allt i en och samma behändiga volym och inte bara för att det blir en snabbrepetition av det man lärde sig eller borde ha lärt sig under historietimmarna på gymnasiet. Nej, det jag framför allt uppskattar är känslan av hur vårt samhälle verkligen förändrats i grunden på bara 500 år och hur allt det som vi idag tar för givet kanske bara är en parentes i historieskrivningen. 500 år, det är ju verkligen ingenting och ändå har synen på maktfördelning, religion, kvinnans roll i samhället, ja i stort sett allt, omvärderats så radikalt. Det är svindlande.

Dessutom har Larsson och Marklund lyckats få till en riktigt läsvänlig text. Det är kunnigt utan att bli alltför faktastaplande, underhållande utan att bli fluffigt. Och kanske viktigast av allt – jag vill lära mig mer. Jag vill verkligen ta mig an de där böckerna som broderar ut det som bara fick ett stycke här.

Jag har inget annat än lovord för denna utmärkta historiebok. Rekommenderas å det högsta.

onsdag 3 juni 2015

Jahapp, då var det dags att röra på sig igen

Bloggandet har fått stå tillbaka p.g.a. att jag letar ny lägenhet. Det är 75% roligt och 25% frustrerande. Är rätt stolt att jag ändå lyckades klämma ur mig 700 ord idag, mellan alla mejl och telefonsamtal och myndighetsbesök. Inte direkt nobelpristagarkvalitet på dagens text, men ord är ändå ord.