Så känner jag mig lite just nu. Försöker tänka igenom vad som skulle hända om jag verkligen sade upp mig. Problemet är att jobb = pengar = skrivtid.
Men alltså, det finns ju värre problem. Var och såg Philomena med en kompis. Vill inte förstöra genom att säga för mycket om den (själv vill jag helst inte ens se trailern för en film innan jag ser den på riktigt, eller läsa baksidestexten på en bok), men ett sådant livsöde alltså. Så mycket saknad helt i onödan, saknad skapad av människor, inte av naturkatastrofer eller sjukdomar eller annat som inte går att råda över.
Och dessutom, en så överraskande rolig film. Rekommenderar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar