måndag 2 februari 2015

Ett inlägg om min egen förträfflighet

Jisses vad det är mycket nu. Mycket på jobbet, mycket privat. En hel del roliga saker och en del sorgliga. Bloggen går lite på sparlåga som ni ser, men en sak har jag faktiskt hunnit med trots allt: Att avsluta mitt pytteprojekt! Jag är så nöjd! Det blev en helt okej saga med kanske tjugo rätt små illustrationer – inte proffskvalitet, men om man kisar lite kan man gissa vad det föreställer… Eller nä, varför ska jag nedvärdera mig själv? Det blev riktigt jäkla bra utifrån mina förutsättningar. Hurra för mig!

Till helgen ska jag börja tänka på vanliga skrivprojektet igen, men först tänker jag tillbringa några dagar med att bara klappa mig själv på axeln för ett väl utfört arbete.

5 kommentarer:

Skriviver sa...

Wow! Vad kul att du är klar och att du är så nöjd! Verkligen rätt att klappa dig själv ordentligt på axeln, att nedvärdera sig själv kommer man ingenstans med :) Bra jobbat!

Bara hittepå sa...

Tack! Det var så länge sedan jag lyckades avsluta någonting att jag verkligen fick en kick av att vara FÄRDIG och kunna visa det för någon annan (särskilt när det var en otroligt tacksam publik bestående av två av mina bästa vänner). Skrivande kan ju kännas rätt hopplöst på det viset. Man går och går men kommer aldrig till dörren. När jag var yngre spelade jag i orkester och sjöng i kör o.s.v. och det var mer tacksamt på ett sätt, i och med att vi hade kanske tio konserter om året. Jag tror jag behöver sätta upp några delmål för mitt skrivande i år så att jag kan fira oftare.

Lugn. Det ordnar sig. sa...

Haha, vilken underbar titel på det här inlägget! :-) (Och förresten på hela din blogg, jag har inte hittat hit förrän nu.) Härligt att du har flyt! Det är ju alldeles underbart att avsluta saker, precis som du säger så händer det ju inte så ofta i skrivsammanhang. Så njut bara!

/Liv

Skriviver sa...

Ja, jag tror verkligen att man borde fira oftare! Och sätta delmål, en väldigt smart grej. Jag firade med chokladbollar när jag lämnade mitt råmanus till respons (och eftersom jag inte har ett halvseriöst löfte om sockerfrihet det här året så är det ganska ordentligt firande), och jag tänker fira igen när jag får responsen levererad - av Liv här nedanför :) Och sedan tänker jag fira när jag har redigerat och skrivit om en vända. Och när jag lämnar manuset till respons igen. Och när jag får tillbaka det. Och så vidare. Man måste peppa sig själv allt vad man kan!

Bara hittepå sa...

Det tackar jag för! Och berömmet värmer extra när det kommer från en person som själv har ett så otroligt välfunnet bloggnamn. Välkommen hit!

Och flytet ja. Det gäller att passa på att njuta av det, precis som du säger.