lördag 19 mars 2016

Skrivretreat i hemmet - dag 5

Idag har jag hunnit med två kapitel i The Right to Write. Den första hade tema Humör och handlade om att skriva oavsett vilket humör man är på. Detta är något av ett problemområde för mig och jag gissar att jag inte är ensam. Vissa dagar känner jag mig bara dum och trög och slö. Noll intellektuell spänst. Vad är vitsen med att skriva när det ändå bara blir dåligt?

“Älska allt du skriver”, säger Cameron. “Acceptera ditt skrivande som något bestående, en människa du älskar som har goda dagar och dåliga dagar, griniga dagar och upprymda dagar. Låt ditt skrivande vara sig själv. Ge det kärlek och det kommer att överraska dig.”

Ibland gränsar Camerons råd till det flummiga, men det här talade verkligen till mig. Jag älskar ju faktiskt mitt skrivande, eller kanske borde jag säga den skrivande delen av mig. Ibland blir jag frustrerad för att den inte lever upp till sin fulla potential, men Cameron har rätt, det hjälper inte att stressa upp mig eller önska att jag vore annorlunda. Det är som det är, och faktiskt ganska bra så.

Nästa kapitel handlade om hur drama i vardagslivet kan gå ut över skrivandet. Jag är för tillfället förskonad från stora gräl i min omgivning, så det här kapitlet var mindre relevant för mig i nuläget, men övningen på slutet tyckte jag om: Gör en lista på hundra saker du älskar. Jag är väldigt förtjust i listor (det blev till och med en punkt på min lista) och särskilt bra för kreativiteten är riktigt långa listor. Att komma på tio härliga saker är väl ingen konst, men för att lista hundra måste åtminstone jag tänka efter ordentligt. Som nummer 1 skrev jag rätt fantasilöst “grönt te med jasmin” eftersom jag hade en tekopp bredvid mig, medan punkt 93 blev det för mig något mer intressanta “mandelkvarnar”. Dessutom måste jag säga att detta var den trevligaste övningen jag gjort på länge och den efterlämnade en varm känsla av tacksamhet trots förkylning och allmän hängighet.

4 kommentarer:

  1. Så bra citat. Det ligger mycket i det :)
    Åh ja listor är kul :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ibland är det lätt att bara leta fel. Bra att bli påmind om att se helheten ibland. :)

      Radera
  2. Ja! Jag älskar också listor, och särskilt den där sorten. Jag gjorde det ofta som tonåring - lite som poesi kan det bli om man håller listorna lite kortare. Men hundra saker har jag aldrig skrivit ner. Måste genast göras!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Blev det någon lista till slut? :)

      Jag håller absolut med om att en välkomponerad lista är en liten konstform i sig. Och även den riktigt långa listan har något lite (pseudo-)poetiskt över sig ibland. Jag tänker en lista med 1000 punkter uppläst som del av en mässande ljudinstallation… Apropå ingenting, märks det att jag var på Louisiana den här påsken…? :D

      Radera