tisdag 15 mars 2016

Skrivretreat i hemmet - dag 1

Jag saknar att skriva i grupp. Samlas en gång i veckan, göra någon övning, diskutera en längre text från en av deltagarna, prata om vad som är lätt och svårt, vad som fungerar och vad som inte gör det…

Det är inte bara gemenskapen och peppen, det är också rutinen. Det där att tvinga sig att skriva bara för att det är kl 20 en tisdag. Jag bor ensam, har inte ens en katt, och det är alldeles för lätt för mig att slinka undan mina måsten och borden utan så mycket som ett höjt ögonbryn från omvärlden.

Av denna anledning anordnar jag därför min egen lilla skrivkurs, ledd av Julia Cameron som skrivit “The Right to Write”. Boken har jag ägt och bläddrat i länge, men jag har aldrig kommit mig för att göra alla skrivövningarna i den. Så nu är det dags! Romanprojektet får samla damm ett litet tag. Det här handlar för mig istället om att komma tillbaka till rutinen och skrivglädjen.

Och ser man på, redan i andra stycket av dagens kapitel stöter jag på ett tänkvärt citat:

Att skriva är som att andas – det går att lära sig att göra det bra, men det viktigaste är att göra det vad som än händer.

Detta behövde jag höra.

Dagens övning: Att skriva tre sidor om det egna tillståndet. En lagom uppvärmning. Tre fysiska sidor känns alltid som en bedrift, oavsett vad som kladdats ner på dem. Jag borde göra detta oftare.

4 kommentarer:

  1. Håller med, ett verkligen tänkvärt citat. Och bra idé att köra ett eget skrivretreat. Bloggen borde hjälpa dig där, eller hur? På så vis har bloggen hjälpt mig massor och jag har även blivit bättre på att skriva de gånger det tar emot.
    Vi tar oss framåt, härligt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bloggen är min livlina, eller om jag borde säga skrivlina. Utan den skulle jag inte få hälften så mycket skrivet. Får se om det blir dagliga uppdateringar eller veckovis från retreaten, men hur som helst är det underligt hur mycket motivation det går att få bara genom att känna sig redovisningsansvarig på bloggen.

      Hur går det med romanen? Ser fram emot din återkomst i maj!

      Radera
  2. jag håller med om att det är trevligt att träffas och skriva ihop och göra övningar. Jag och en kompis håller i en poesigrupp som träffas varannan vecka och det är jättekul. :) Men egentligen föredrar jag mest att sitta ensam och skriva. Tycker alltid texten blir bäst i lugn och ro :)
    Men den där skrivövningsboken verkar intressant. Lugnt något jag sk akolla upp :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som en trevlig idé med poesigrupp. För att riktigt få något gjort föredrar jag nog också ensamheten, men inspirationen ökar när jag får diskutera och lyssna på andra.

      Jag är förtjust i The Right to Write. Den har inga direkta skrivtips, utan handlar mer om att utforska varför man skriver, vilka hämningar man har, vad man drömmer om o.s.v. Mer meditation än bootcamp om du förstår hur jag menar.

      Radera