torsdag 21 maj 2015

Nervös

Det börjar dra ihop sig till skrivande. Min planering är nästan klar. Det är vissa detaljer om några av karaktärerna som jag inte vet om jag ska fixa till nu eller låta lösa sig av sig själva, men i princip så. Bland annat har jag utarbetat en punktlista med 189 händelser jag vill få med dem i mitt manus. Förut har jag planerat mer på scennivå, men jag valde att bryta upp scenerna i mindre bitar för att verkligen tvinga mig att tänka igenom historien i detalj.

Mitt slutgiltiga manus kommer säkert inte att följa den där listan exakt, men tanken är att jag helt enkelt ska harva mig igenom det här nu, utan att göra en massa ändringar på vägen, eftersom det är just när jag försöker göra för mycket på en gång (skriva, redigera, komma på nya grejer) som allting bara stannar upp. Jag tänker mig att jag ska försöka beta av en punkt per dag, med råskrivning följt av lätt redigering och att föregående punkt blir “låst” så fort jag går vidare till nästa, så att jag inte fastnar på vägen. Eller, detta är planen. Jag får se hur det blir när den ska omsättas till verklighet.

Det jag funderar väldigt mycket på just nu är perspektiv och berättarröst. Detta är nog det jag tycker är svårast att få till och också det som verkligen kan förhöja eller förstöra en läsupplevelse för mig. Länge har jag tänkt att det får bli tredje person för det här manuset och hela mitt första all-over-the-place utkast är skrivet så.  Men nu när jag testskrev lite, så lutar jag åt första person. Åh, jag vet verkligen inte. Någonstans inom mig har jag en väldigt stark känsla för hur jag vill att den här berättelsen ska KÄNNAS och jag vet inte riktigt hur jag ska hitta dit. Jag tyckte att jag fick till en ganska bra ton i första person, men jag oroar mig för att det kan bli tjatigt i längden.

Det kanske märks att jag börjar bli nervös. Den här planerarfasen har varit så härlig. Det är så många grejer som fallit på plats och så här långt känns det som att jag hittat en metod som funkar för mig. Tidigare har jag ofta blivit otroligt frustrerad av själva planerandet och kanske börjat skriva för tidigt, men t.ex. det här att skriva en relativt detaljerad punktlista istället för att planera längre scener har verkligen passat mig och gjort det roligt att planera.

Men nu. Det är nu det gäller. Och det kanske blir pannkaka av alltihop.

4 kommentarer:

  1. Vilket gediget förarbete du har gjort. Klart att du blir nervös nu när du ska sätta igång. (Jag har bland annat skrivit om mina två stipendieveckor i Aten då jag inte kunde skriva alls, och som du vet händer det publicerade författare också.)
    Det är det där att man vill att det ska kännas. Läsaren ska drabbas! Jag tror att man helt enkelt måste skriva sig fram till det, om och om igen, och under tiden kan man passa på att pröva nutid och dåtid och jag eller hon eller han eller vi ... Allt är möjligt! Det kan bli hur bra som helst!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det vet jag förstås, men det är ändå skönt att bli påmind. :) Än så länge flyter det på sakta men säkert. Har väl hunnit en 1000 ord eller så, vilket inte är så jättemycket, men faktiskt lite mer än min målsättning om en punkt per dag.

      Och ja, du har alldeles rätt att det gäller att prova sig fram tills det blir rätt. Jag har en tendens att överanalysera allt, så nu försöker jag intala mig själv att nu kör jag på det här upplägget och om jag inte tycker det håller i längden så kan jag fixa det i efterhand.

      Tack för pepp!!! :)

      Radera
  2. Det låter ju som en otroligt bra plan! Precis som Eva är jag imponerad av ditt föredömliga förarbete, jag ska verkligen göra på ett liknande sätt nästa gång jag ska skriva ett första utkast.

    Det där med första eller tredje person kan man ju pröva sig till, som Eva säger. Jag får för mig att det oftast kan bli ganska uppenbart vad som är bäst när man väl sätter igång. Men annars är jag en förespråkare för att tredje person (som jag för det mesta skriver i) kan vara lika "nära" en karaktär som första person, allt handlar bara om hur man skriver. Hoppas att du hittar det som känns mest rätt för dig, och att det kommer flyta på med skrivandet!

    SvaraRadera
  3. Jo, jag håller absolut med. Det finns romaner som är skrivna i tredje person som jag tänker på som första person eftersom det är så tydligt vem perspektivet tillhör. Möjligen tror jag att det är skrivtekniskt svårare att få till en nära tredje person? Åtminstone upplever jag det så, men det kanske beror på att jag är svag för arroganta, raljerande berättarröster, vilket kan funka bra i första person (gärna kombinerat med bristande självinsikt), men blir rätt påfrestande i tredje.

    Nu passar i och för sig huvudpersonen i det här manuset inte alls in på karaktärsbeskrivningen ovan, men än så länge lutar jag ändå åt första, som sagt. Ärligt talat är jag supernöjd med själva tilltalet i det jag skrivit så långt, men det återstår att se om det håller i längden eller om det blir för tjatigt.

    SvaraRadera