The Power of Babel av John McWhorter

Jag har i många år burit runt på en fråga som jag aldrig fått besvarad på ett bra sätt: Varför är språk så komplicerade och var kommer all grammatik ifrån?

Äntligen har jag hittat en bok som faktiskt givit mig ett svar jag är nöjd med. I The Power of Babel går lingvistikprofessorn John McWhorter igenom hur det första urspråket förgrenades till alla de språk vi har idag, vad som händer när nya språk föds, hur de blir allt mer komplicerade, eller - i vissa fall - mindre komplicerade och slutligen, hur vissa språk förtvinar och försvinner.

Fokus ligger på mekanismer istället för katalogiserande. McWhorter ger alltså ingen överblick (mer än i förbigående) över hur de olika språkgrenarna utvecklats genom årens lopp. Däremot ger han exempel från språk världen över för att understryka sina poänger. Jag som till ibland beklagar mig över hur svårt det är att hålla koll på tysk grammatik gläder mig åt att inte behöva tampas med det afrikanska språket fula som har ett genussystem (alltså motsvarigheten till der, das, die) med sexton klasser med massor av varianter på ändelser inom varje klass och en hel massa andra regler som får det att gå runt i skallen. Att den mänskliga hjärnan är kapabel till att producera och hålla ordning på så komplicerade grammatiska strukturer är svindlande. Tydligen finns det indianspråk som även infödda talare inte behärskar fullt ut förrän de är tio år.

Allra intressantast är dock diskussionen av kreolspråk, nya språk som uppkommit ur pidginspråk (förenklade språk som används för att kommunicera i områden med språkkrockar, ofta, men inte alltid, som en konsekvens av kolonisering). Eftersom kreolspråk inte är lika gamla som andra språk innehåller de inte lika mycket konstigheter – de har ännu inte genomgått de gradvis förskjutningar som leder till uppkomsten av böjningar, ordtoner och oregelbundenheter.

Förutom att McWhorter behandlar ett av mina favoritämnen, skriver han dessutom så avslappnat trevligt att det är ett rent nöje bara att vara i hans sällskap. Jag brukar välja något lättläst att ha med mig på bussen medan den tyngre facklitteraturen får vänta till stunder med bättre läsförutsättningar, men McWhorter har hängt med överallt. Jag började till och med ta en långsammare buss för att få mer tid till läsning. Solklart toppbetyg.