tisdag 10 maj 2016

Gästkatten av Takashi Hiraide

Att dela sitt liv med en katt är en särskild form av lycka. Jag, uppvuxen med hund, har upplevt den en gång och jag tänker på den tiden med saknad. En sömnig katt som gonar sig i solen gör varje rum till en mer harmonisk plats. En yster katt som slår efter flugor i luften skänker liv till den gråaste novemberdag. Men katten i fråga var inte min – vi delade bara lägenhet ett tag – och vetskapen om att vår gemenskap bara var tillfällig gav glädjen en ton av vemod.

Samma vemod återfinns i Gästkatten, en kort roman av Takashi Hiraide. Här är det grannens katt, Chibi, som regelbundet hälsar på hos ett ungt par i utkanten av Tokyo. Trots att Chibi vägrar låta sig klappas växer gradvis en relation fram dem emellan och övergår i vad som kanske kan kännetecknas som ett beroende. Samtidigt är de medvetna om att Chibi är just en gästkatt och att de en gång kommer att skiljas från varandra.

Gästkatten är en stillsam berättelse. Jag vänjer mig vid den just så som man vänjer sig vid en katt, långsamt, lite i taget, tills vänskap uppstår. För även om det fanns detaljer som skavde i början, lämnar jag Gästkatten med en känsla av värme. Jag tycker om den poetiska tonen som har något franskt över sig (om jag förstått saken rätt översattes romanen tidigt till franska och nådde stor framgång), jag tycker om de små japanska detaljerna, som att rummens storlek anges i tatamimattor och jag tycker om det lite kantiga språket, som fortfarande (inbillar jag mig) bär spår av originalets japanska.

Det enda jag aldrig riktigt vänjer mig vid är omslaget, vars katt inte alls ser ut så som jag föreställer mig Chibi med sin kritvita päls och sina kimröksfärgade fläckar. Men det må vara hänt.

6 kommentarer:

MissMagic sa...

Tack för påminnelsen. har varit sugen på denna sen förr. Kul att läsa din recension. Jag vill verkligen läsa denna :)

Eva Karlsson sa...

Kul att läsa! Jag har den nerladdad från Storytel, när som helst ska jag slå till :-)

Bara hittepå sa...

Den är snabbläst och söt, en perfekt paus från vardagsstressen.

Bara hittepå sa...

Hur gillar du Storytel? Jag har funderat på att prova men det är lite dyrt för mig som bara vill ha något digitalt då och då.

Eva Karlsson sa...

Förra året lyssnade jag mycket och tyckte att det var suveränt. I vintras lyssnade jag ingenting men laddade ner en del e-böcker (de har ju en del sådana också). I år verkar jag ha sämre koncentrationsförmåga. Jag vet inte hur många böcker jag påbörjat men inte lyckas lyssna klart på. De här senaste veckorna har jag dock fått i mig några ljudböcker ända till slut. Jag gillar tanken på att lyssna så jag försöker ett tag till.

Bara hittepå sa...

Tack för dina kommentarer. Det går lite upp och ned med koncentrationen för mig också. Svårt ibland att veta om det är böckernas kvalitet eller den egna sinnesstämningen som ställer till det. Men det är ju bra med streaming att det går att prova lite olika, om det man lyssnar på för tillfället inte griper tag. Synd bara att det tydligen enbart går att få deras svenska/engelska utbud, trots att Storytel finns i många länder. Jag skulle gärna provat att lyssna på en dansk bok, t.ex.