Fast jag menar egentligen romanprojekteN. Jag tror inte det har framkommit så bra här på bloggen, men jag har skrivit på två olika manus det senaste året.
Projekt ett är ett kortare fantastikmanus för gruppen 9-12 år. Den stora nyheten på det här området är att jag just (för cirka tio minuter sedan) avslutade en genomskrivning (hurra för mig!!) av berättelsen som landade på ganska exakt 15000 ord. Jag väljer att tänka på det som en genomskrivning snarare än ett första utkast, för det här är en idé som jag burit med mig i många år och de inledande kapitlen finns redan i många olika versioner. Det jag ville fokusera på den här gången var att komma igenom hela historien från början till slut på ganska kort tid för att på styr på handlingen. Andra aspekter av skrivandet (skapa karaktärer, gestaltning, dialog osv) går rätt bra att öva på även i riktigt korta texter tycker jag, men just att få till en bra handling och att ha flyt genom hela berättelsen kräver en längre text (även om min nu inte är jättelång).
Efter semestern tänker jag gå igenom manuset, flytta på de scener som behöver flyttas på och fylla på med gestaltning, vilket jag räknar med kommer få manuset att svälla till åtminstone 30000 ord. När jag gjort det tänker jag skicka texten till lektör för att se hur jag kan förbättra den ytterligare. Jag tycker själv att det är en ganska charmig historia (sååå förtjust i karaktärerna!) och kanske kommer jag att skicka in den till förlag så småningom, men framför allt ser jag det här projektet som en övningsuppgift. Jag håller inte med om påståendet att barnlitteratur skulle vara enklare att skriva än vuxenlitteratur, men däremot är det kortare formatet enklare att hantera. Jag kan kosta på mig att prova olika strategier utan att bli fast i en redigeringsfas som tar flera år.
Projekt två är mer ambitiöst och vänder sig till något äldre läsare. Ju mer jag arbetar med det, desto mer känner jag att det finns material till mer än en roman, vilket är roligt men också gör arbetet mer komplicerat. Jag skrev på det här manuset tidigare under året, men jag kände att tiden inte var riktigt mogen ännu. Dels finns det vissa grundläggande aspekter av min värld som jag inte är helt klar över och som jag inte vill hasta fram, dels kände jag att jag inte hade tillräckligt med skriverfarenhet för att slutföra manuset på ett bra och hyfsat effektivt sätt. Lite för stort, lite för tidigt.
Det var av dessa två anledningar som jag pausade skrivandet och plockade fram projekt ett ur byrålådan istället. Förhoppningsvis kommer lektörsutlåtandet och annan feedback jag får på det manuset att också hjälpa mig med projekt två. Jag har även klurat en del på mitt världsbygge och har en del idéer som jag tror kommer hjälpa mig framåt. Nu när jag har lite distans har jag dessutom hittat tillbaka till känslan att min grundidé är fantastisk och måste förverkligas. Jag tappade bort den när jag harvade och harvade, men hela tiden kände att jag var på fel spår.
Om två manus är den bästa lösningen vet jag inte. Däremot kan jag säga att det är länge sedan jag känt sådan tillförsikt och glädje när det gäller mitt skrivande. Det kommer att bli en rolig skrivhöst! Men först ska jag ta två veckors välbehövlig semester. Glad sommar!
6 kommentarer:
Vad intressant att läsa! Roligt att du känner sådant tillförsikt och glädje. Tror också att det man lär sig på ett manus hjälper en i nästa, även om de är helt olika.
Ska bli spännande att läsa här framöver :-)
Å, vad spännande med dina två olika projekt! Jag känner verkligen igen mig i det där med en värld som inte är klar och en roman som växer till flera och att känna att det är för stort, för tidigt, och att jag inte har tillräckligt med skriverfarenhet. Men härligt att du känner sådan tillförsikt! Jag börjar också närma mig en ganska ordentlig tillförsikt, men kanske mest för att jag just påbörjat ett gemensamt skrivprojekt med Liv (lugndetordnar sig), och att det är så himla mycket lättare att få något skrivet när man är två. Hur som helst. Hoppas du har en jätteskön semester. Det ska som alltid bli jättekul att följa din skrivutveckling!
Vad kul att du också skriver. Min roman som jag jobbat på i 8 år ligger och väntar på svar från många olika förlag nu. :) Det är verkligen underbart att skriva även om det inte är lätt att få ihop en hel bok. Jag blir så nyfiken på dina handlingar. Håll mig uppdaterad! :)
Ja, det är ju så mycket runt omkring, utöver själva kärnhistorien. Dels skaffa sig en skrivrutin men också att lära sig känna vad som är “lagom mycket” när det gäller dialog, gestaltning, dramatisk kurva… Kanske kan man se på det som konditionsträning och intuitionsträning.
Vilket trevligt samarbete! Det ser jag fram emot att få läsa när ni blivit klara med det. :) Jag känner ju bara till ert bloggande, men baserat på det kan jag verkligen föreställa mig att ni har två kompletterande skrivsätt som ändå är tillräckligt lika för att smälta samman till en helhet.
Oj, då håller jag verkligen tummarna för dig. :) Det måste vara både lite läskigt och spännande att släppa ifrån dig något som du arbetat med under så lång tid.
Skicka en kommentar