Txtng: The gr8 db8 av David Crystal

Såg ni språkkrönikan i DN om hur skiljetecken har fått nya betydelser? Punkt signalerar avståndstagande och utropstecken entusiasm står det, och efter att ha tänkt på saken inser jag att den betydelseförskjutningen har nästlat sig in i mitt eget informella språkbruk också. Intressant!

Krönikan påminde mig också om Txtng: The gr8 db8 som jag läste för ett bra tag sedan och som jag var helt säker på att jag hade bloggat om. Jag skrev nämligen ett långt inlägg på min telefon och som jag minns det var det synnerligen välformulerat, den sortens inlägg som folk skulle citera fritt ur minnet flera år senare. Mitt definitiva blogg-genombrott. Tyvärr verkar jag ha raderat det. Hm.

Men, men, det är inte mycket att göra åt. I grova drag hade jag två saker att säga om Txtng, som handlar om det framväxande sms-språket och är skriven av den brittiske lingvisten David Crystal. Den första är att Crystals bok, skriven 2008, visar hur mycket som hänt med vår kommunikation de senaste sju åren och hur vårt språk påverkas av tekniken. Hans exempel härrör från tiden före Whatsapp och obegränsade antal sms. Det är korthugget och kompakt. Dagens påhittiga emoji-kombinationer lyser så klart med sin frånvaro och det tidiga 2000-talets mobiltelefoner känns ungefär lika moderna som en telegraf. Hur kunde allt förändras så snabbt?

Den andra saken som slog mig är Crystals entusiasm. Han är så fjärran från språkpolis som det går att komma och så uppenbart fascinerad av den kreativitet som uppvisas i sms-språket att det är svårt att inte ryckas med. Se här, säger han, så här kan spanska sms-förkortningar se ut och oj, kolla, här är en dikt på sms-språk, är det inte fantastiskt? Att språket skulle bli torftigare på grund av våra nya kommunikationsvanor håller han inte alls med om och inte heller att dagens ungdomar skulle ha problem med att skilja högt och lågt språkbruk. Jag är benägen att hålla med. 

Txtng rör sig i gränslandet mellan populärvetenskap och kursbok. Den är förvisso lättläst, men genomgången är grundlig och den som inte redan har ett grundmurat intresse kommer nog att gäspa på vissa ställen. Kanske har jag haft större utbyte av Txtng i efterhand, som en klarröd påminnelse i bokhyllan om att reflektera över hur vårt språk utvecklas, än under själva läsningen.