Gone Girl av Gillian Flynn

Deckare och thrillers brukar inte vara min grej, men Gone Girl… Jag dras verkligen med! Det är en roman där precis allting kan tolkas och omtolkas, beroende på vem som talar. I fokus står äkta paret Amy och Nick. Det är deras femte bröllopsdag och Amy är försvunnen. Är det Nick som har mördat henne? Historien berättas av dem båda - i vartannat kapitel har Nick ordet, i vartannat Amy (genom en dagbok). Vem av dem kan man lita på?

Mer än så vill jag inte säga om handlingen, för själva vitsen med Gone Girl är att låta sig överraskas. Gillian Flynn skriver säkert och med självförtroende. Hon har hundraprocentig koll på vad jag får veta och när - det finns inte en enda stillastående sida i hela boken. Så snyggt utförande!
 
Dock finns det en sak som skaver (spoilervarning, markera texten för att läsa):
Detta med att Amy låtsas ha blivit våldtagen av två olika män. Passar det in i historien? Ja. Gör det mig ändå obekväm med tanke på hur många personer som inte tas på allvar när de berättar om sina högst autentiska upplevelser. Också ja.

Eller jo, faktiskt en till (också spoilervarning):
Slutet! Barnet! What?

Men på det stora hela: Läs!