lördag 17 januari 2015

När jag tänker tillbaka på min barndom

Bokbloggsjerka denna vecka:

När började du läsa och varför fortsatte du att läsa så mycket som du gör?

Jag kommer från en storläsarfamilj. Jag behöver kanske inte säga mycket mer än så. Började fatta grejen med bokstäver någon gång i treårsåldern och mina föräldrar, särskilt min mamma, lade mycket tid på att förse mig med böcker. Det är först i vuxen ålder jag fattat vilken lyx det var. När jag var liten var det helt självklart att livet var fullt av böcker och att läsning var något positivt som alltid uppmuntrades.

När jag gick i högstadiet och gymnasiet snittade jag en bok i veckan (vet jag eftersom jag då började skriva upp namnet på alla böcker jag läst), men den takten klarar jag inte av längre. Två böcker per månad brukar det bli ungefär. Men någon bok måste jag alltid ha på gång, annars känns livet fattigt. Jag läser alltid flera böcker samtidigt och kommer inte ihåg senaste gången jag inte var halvvägs genom minst en bok.

Det finns så många saker jag älskar med böcker att det är svårt att veta var jag ska börja. Det är så personligt att läsa. En författare som berättar en historia för mig och bara mig. Samtidigt är det något som går att dela, en källa till gemenskap när någon läst samma bok som jag. Jag älskar känslan av att röra vid papper, jag älskar fina bokomslag, jag älskar att plocka upp en splitter ny bok och vara den första som öppnar den och jag älskar sönderbläddrade exemplar där någon strukit under en rad som var särskilt bra. Framför allt blir böcker goda vänner. Jag behöver inte äga allt jag läser, men min egen bokhylla är den del av mitt hem som är allra viktigast för mig. En slags sammanfattning av mitt liv där jag för varje bok minns var jag befann mig när jag läste den, vad jag tänkte och vad jag kände.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Åh. Jag älskade sista stycket du skrev, vore det okej av mig att citera det på min blogg? Jag kommer givetvis länka tillbaka till dig om du accepterar min förfrågan.

Monika sa...

Det är svårt att förklara något som man upplever som självklart, men du gör det bra :)

P.M. Wilson sa...

Håller med om att det är en lyx att växa ypp bland böcker, de blir en självklar del av livet!

Bara hittepå sa...

Nämen tack, vad fint sagt av dig. Klart du får citera. :)

Bara hittepå sa...

Tack Monika! :)

Bara hittepå sa...

Lyx var ordet. Ibland är det bra att påminna sig hur lyckligt lottad man är.

Freja sa...

Det är många som, precis som du och jag, beskriver att kombinationen läsa tidigt och god tillgång till böcker är nått som gör att intresset håller i sig!

Skriviver sa...

Jag känner igen mig väldigt mycket i det du skriver om att lära sig läsa och skriva tidigt och växa upp med böcker i en läsande familj. Det är en sådan oerhörd glädje och rikedom. Jag älskar också allt det där: gamla böcker, nya böcker, fina bokomslag... ah. Det är gudomligt.

Bara hittepå sa...

Det ska böjas i tid...

Bara hittepå sa...

Jag åker tåg rätt mycket och något som gör mig rör varje gång är när det sitter någon liten parvel i yngre skolåldern och är helt uppslukad av en bok. Nostalgin…