tag:blogger.com,1999:blog-9215200159317667399.post270315313010068706..comments2022-04-02T07:16:04.948+02:00Comments on Bara hittepå: Att lära känna sin skrivprocessBara hittepåhttp://www.blogger.com/profile/04928425733008906066noreply@blogger.comBlogger12125tag:blogger.com,1999:blog-9215200159317667399.post-7601462748850607742017-01-06T18:16:26.607+01:002017-01-06T18:16:26.607+01:00Det har du ju faktiskt rätt i. Så ska jag börja tä...Det har du ju faktiskt rätt i. Så ska jag börja tänka. Tack för pepp! :)Bara hittepåhttp://barahittepa.blogspot.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9215200159317667399.post-11535518937290285442017-01-06T17:52:42.596+01:002017-01-06T17:52:42.596+01:00Bättre kort än långt, om man vill bli utgiven! Sve...Bättre kort än långt, om man vill bli utgiven! Svenska böcker överlag är ju rätt korta, faktiskt. Och om det - mot förmodan - skulle behöva fyllas ut lite, så är det ju precis vad du gör hela tiden i din process, så det är du ju van vid.Elin Säfströmhttps://www.blogger.com/profile/17615151252828728939noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9215200159317667399.post-2477920795044585152017-01-06T17:29:49.752+01:002017-01-06T17:29:49.752+01:00Haha nej, det vill jag nog bespara omvärlden. :D D...Haha nej, det vill jag nog bespara omvärlden. :D Det är ju ofta riktigt, riktigt dålig text, men den fyller ändå sitt syfte som skiss till nästa version. Det blir rätt många lösryckta repliker och babbliga utläggningar om någons känsloläge istället för gestaltning — inte så spännande läsning. Men rent allmänt kan jag väl säga att om det i första versionen finns ett bord, så har det fått en duk i version två och duken fått en färg i version tre. Som sagt har jag väldigt svårt att se alla detaljer framför mig på en gång, utan de kommer i omgångar.<br /><br />Roligt om den här metoden var av intresse för dig. Hoppas den ger dig något om du provar. För mig har den fungerat otroligt bra så långt, men så är jag också lite extrem i mitt kortfattade skrivande. Att få ur mig ett manus på över hundratusen ord på en gång hade jag aldrig klarat. Fast vem vet, kanske får jag upp skrivvolymerna efter att ha jobbat så här ett tag. Bara hittepåhttp://barahittepa.blogspot.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9215200159317667399.post-65549150743830718072017-01-06T11:45:27.275+01:002017-01-06T11:45:27.275+01:00Så otroligt intressant att läsa om hur du gör när ...Så otroligt intressant att läsa om hur du gör när du skriver. Och jag känner spontant att det borde vara ett bra sätt, även för mig. Har dock aldrig gjort någonting annat själv än skrivit "fullskaligt" rakt igenom. Däremot har även jag gått från längre manus till kortare. Mitt första (fullständigt oläsliga) bokmanus var på 130000 ord, medan min debutroman ligger på 65000.<br /><br />Det vore så himla intressant att se exempel på hur ett av dina kapitel vuxit genom olika stadier, men jag fattar verkligen om du inte har någon lust att lägga upp någonting sådant här. Tänker mer i teorin. Kanske provar någonting fristående själv.<br /><br />Superintressant i vilket fall som helst.Elin Säfströmhttps://www.blogger.com/profile/17615151252828728939noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9215200159317667399.post-85958734728498441392016-12-04T21:47:46.643+01:002016-12-04T21:47:46.643+01:00Tack. :) Jag är glad om det intresserar någon. Fra...Tack. :) Jag är glad om det intresserar någon. Framför allt hjälper det mig själv att formulera sådana här inlägg eftersom det gör att jag observerar min process mer utifrån om du förstår hur jag menar. Allt blir tydligare när det sätts på pränt. Bara hittepåhttp://barahittepa.blogspot.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9215200159317667399.post-72819002956497807892016-12-03T21:06:04.655+01:002016-12-03T21:06:04.655+01:00Bra inlägg. Jättekul att höra om din process :) Bra inlägg. Jättekul att höra om din process :) MissMagichttp://missmagicscabinet.wordpress.com/noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9215200159317667399.post-39669066209149904502016-11-29T22:24:32.423+01:002016-11-29T22:24:32.423+01:00Ja, under Nanowrimo finns ju inte så mycket tid at...Ja, under Nanowrimo finns ju inte så mycket tid att reflektera. Det är en väldigt speciell situation. De gånger jag har varit med har jag verkligen haft roligt, men att städa upp textmassan efteråt har jag aldrig orkat med. I så fall skulle jag nog hellre börja om från början utan att läsa för mycket i originaltexten och strukturera upp det så som jag gjort nu. <br /><br />Mitt Excel-ark tog bara 5-10 minuter att sätta ihop. Om det är något du vill använda någon gång kan jag skicka dig en kopia. Bara att säga till. :)<br />Bara hittepåhttp://barahittepa.blogspot.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9215200159317667399.post-25334344629969912092016-11-29T22:22:53.554+01:002016-11-29T22:22:53.554+01:00Åh, om du kommer på vem det var får du jättegärna ...Åh, om du kommer på vem det var får du jättegärna säga till. :) Jag vet inte om jag skulle kalla första versionen för ett synopsis, eftersom det är något jag associerar med en sammanfattning som skrivs vid sidan av själva manuset, men det spelar ju ingen roll vad man kallar det. Just det där att tankearbetet sker under skrivandet istället för i en separat planeringsfas är precis det jag menar. <br /><br />Och ja, statistik! :) Det är ju helt meningslöst egentligen, men det ger mig en känsla av att jag vet vad jag sysslar med. :DBara hittepåhttp://barahittepa.blogspot.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9215200159317667399.post-13743795977813981412016-11-28T21:44:23.665+01:002016-11-28T21:44:23.665+01:00Så härligt att höra om att du hittat ditt sätt. Sj...Så härligt att höra om att du hittat ditt sätt. Själv var det så länge sedan jag skrev nytt (Nanon 2013 och den har ju liksom sin egen skrivprocess) att jag inte vet hur min process ser ut längre. Kanske har jag ändrat något? Förr skrev jag från början till slut när historierna kom till mig. Och de växte under mina händer utan någon större eftertanke egentligen. Det var "bara" att skriva ner dem. Men idag? Inte en aning.<br />Älskar förresten din statistik. Hade jag behärskat tekniken hade jag kanske gjort något liknande. Och så kul att du hänvisade till mig - tack för det! Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9215200159317667399.post-21121504466234483902016-11-28T10:19:05.436+01:002016-11-28T10:19:05.436+01:00Det är så intressant att läsa om andras metoder, s...Det är så intressant att läsa om andras metoder, skulle gissa att det finns lika många metoder som det finns författare :-)<br />Jag har läst om en etablerad författare som jobbade lite som du gör, men kan inte för mitt liv komma på vem det var. Hon (det var en kvinna) skrev en jättekort men komplett historia (som hon kallade sitt synopsis) och byggde på efter som tills det fanns tillräckligt för att börja dela in i kapitel, som sedan byggdes på ännu mer. Tankearbetet pågick mitt i skrivprocessen i stället för innan.<br />Själv har jag provat på många olika sätt att få ur mig en berättelse och tycker att alla har sina för- och nackdelar.<br />Älskar dina excel-ark, är en statistiknörd själv :-DAnnikahttps://www.blogger.com/profile/05598252490079150217noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9215200159317667399.post-54794074521214129242016-11-27T15:47:17.386+01:002016-11-27T15:47:17.386+01:00Nej, det var lite så jag kände länge – att jag int...Nej, det var lite så jag kände länge – att jag inte visste vilket arbetssätt som passade mig. Jag bara började och så fick det bli som det blev. Och tydligen är jag inte en person som kan arbeta på det viset, för det blev bara en tumme varje gång. <br /><br />Jag tror att det framför allt är väldigt viktigt att ha sammanhanget klart för sig när man skriver. När man väl vet syftet med varje komponent av berättelsen går det att lyfta ut den och arbeta mer målmedvetet, så som du verkar göra. Problemet för mig har dock varit att få till det där sammanhanget. Jag har försökt med många olika metoder för att punkta upp handlingen (jag minns t.ex. min lista på typ 200 punkter jag gjorde till gamla manuset) men tyckte att det blev lite stelt och trist efter ett tag. Sättet jag arbetar på nu har gjort det mycket roligare att skriva. <br /><br />Och självklart håller jag med om värdet av regelbundenhet. Att få till en skrivrutin och hålla fast i den är definitivt det största genombrottet jag haft i år. Det låter ju förresten alldeles utmärkt att ha 20-sidors-deadlines så som du har. En anledning att pusha lite extra, utan att det blir helt oöverstigligt. Bara hittepåhttp://barahittepa.blogspot.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9215200159317667399.post-59764661271186212222016-11-27T14:50:11.692+01:002016-11-27T14:50:11.692+01:00Bra att du hittat ditt sätt: att börja smått och s...Bra att du hittat ditt sätt: att börja smått och sedan utvidga i omgångar. Det var så länge sedan jag påbörjade ett nytt manus så jag vet egentligen inte hur jag helst vill jobba. Men med befintligt manus, där jag vet hur det ska gå och till och med har vissa kapitel i bak klara, tycker jag om att starta med en scen genom att skissa upp var vi är, vart vi ska och lite dialog. Och sedan bygger jag ut. Så lite i din stil är det. Fast i miniformat.<br />Periodvis har jag gillat att räkna ord vid dagens slut och jämföra med tidigare dagar. Just nu räknar jag sidor. Till skolan får vi högst lämna in 20 varje gång. Och då tittar jag först på hur många dagar jag har på mig och sedan delar jag dem i 20 och då vet jag vad min dagkvot är. Plus lite extra dagar för redigering förstås.<br />Härligt att ditt manus fortskrider. Att hitta den där regelbundenheten du skriver om är guld värd.Eva Karlssonhttp://riktigare.comnoreply@blogger.com